Tankar efter Fotbollens sista proletärer

Jag har precis sett den eminenta dokumentären Fotbollens sista proletärer, om IFK Göteborgs UEFA-cupvinst säsongen 1981/82. Själv har jag inga minnen från varken den eller vinsten 1987, men i min uppväxt var IFK Laget med stort L och jag kände nog inte till någon som hade andra sympatier, förrän jag själv bytte lag sensommaren 1994 till Halmstads Bollklubb, HBK.

Ett av mina starkaste fotbollsminne från unga dagar är när IFK Göteborg mötte IFK Falköping på Odenvallen. Själva matchen har jag inga minnen av, men mer minns jag av den hätska autografjakten efteråt. Thomas Ravelli stog högst i kurs hos mig, men även Mikael Nilsson som spelat i just IFK Falköping.

Anledningen att jag valde att låta HBK få mina sympatier var på inget sätt sportsliga. Det var nog mest ett uttryck för att vara lite egen och inte tycka och tänka som alla andra, något som jag på många sätt, politiskt, musikaliskt med mera, dragit mig ifrån. I en uppväxtmiljö där vissa sympatier växte sig så starka att det sågs som självklart att stötta ett visst lag så bemöts ”fritänkande” på olika sätt. Jag ska inte påstå att jag upplevde någonting negativt när jag gick från IFK till HBK, men när det vintertid gällde ishockey var dispyterna otaliga och faktiskt vid ett tillfälle obehagliga då Leksand var det enda laget hos klasskamrater. Argumenten gick från rent sportsliga till pojkaktigt barnsliga fysiska angrepp som i just det fallet resulterade i ett blåmärke och några tårar. Men kanske allra mest känslan av att inte höra till, eftersom ”jag inte förstod varför jag också skulle börja hålla på Leksand”, en vändning som andra gjorde väldigt lättvindigt.

Barn må vara naiva när det gäller idrott, men så är även vuxna. Och inte bara med sport. Politiska åsikter sätter sig ofta lika djupt och leder till att verkligheten ses med skygglappar och en naiv övertro kring sin egen övertygelses förträfflighet. Det må vara ursäktat, men när skygglapparna bara ser sympatisörer som medmänniskor eller tar övertygelsen som självklar, begås ett i min mening allvarligt moraliskt övertramp.

Att förklara detta, i en omgivning så övertygad om vad som är rätt, är nästintill omöjligt eftersom en moral har byggs upp kring faktumet att någonting är rätt, och inte varför någonting är rätt.

Idrottslig fanatism gränsar ofta till ovanstående. Men för mig är sport ett spel med flera lag och flera deltagare om än med olika färger. Sympatier åt ena eller andra hållet är självklart naturligt, men ingalund samma som att ens egna lag är bäst. Det visar man på planen och ingen annan stans. Ibland är man ju inte bäst, varför ska man då hävda det?

I dokumentären pratas det om den svenska modellen och jag tycker inte riktigt att man förstått vad det innebär. Istället likställs det med ett socialdemokratiskt solidariskt tänkande som sätter kollektivet före individen. Det må vara ett kännetecken för den svenska folkrörelsen men ingen ”svensk modell” som sådan. Att kollektivet presterar mer än summan av enskilda prestationer är ingen tanke som för mig är politiskt laddad. Den är en självklar och som faktiskt ligger till grund för alla stater och företag. Allmänt kallat holism. Men i Sverige politiserades denna tanke och snudd på monopoliserades av den svenska arbetarrörelsen, det socialdemokratiska partiet och folkrörelsen.

Jag hyser inget som helst tvivel om att det holistiska organisationsperspektivet är överlägset det individualistiska, men det är inget som är exklusivt vänsterorienterat utan ett fundament i statsbildningen som motpol mot fria marknadens individualistiska kapitalism. Högerpartiers periodvisa emfas av just det individualistiska syftar till att individen inte ska kvävas av sammanhanget hon ingår. Här krävs en sund växelverkan och jag ogillar starkt politiker som kallt agiterar utifrån endast en av dessa eller placerar motståndaren uteslutande i ett annat läger. Politik bygger på att se både helhet och individ.

Många av spelarna i IFK gjorde kopplingar mellan tanken bakom laget och sin egen politiska åsikt. För mig är detta ett tankefel, för den politik som fört Sverige framåt bygger på en stark solidarisk välfärdsstat i en fri och kapitalistisk marknad, förd av en socialdemokratisk regering. Tillsammans har kapital och solidaritet byggt gemensam välfärd och tillväxt. Det är framgång! Om IFK Göteborg enbart hade handlat om helheten, varför var då spelarna ens tillåtna att lämna för välavlönade proffskontrakt? Sjävklart var det ett växelspel i IFK Göteborg också, men där liksom i samhället i övrigt missar man samspelet mellan helhet och individ.

Att punktera bilden av svensk framgång med dessa ord kan säkert provocera, men det är inte faktumet att svensk politik lyckats väldigt bra på många sätt som jag punkterar utan det ensidiga tankesättet bakom. Jag hyser en stor stolthet inför vad IFK Göteborg uträttade på 1980-talet på fotbollsplanen, men framförallt en stolthet av vad vi i Sverige har åstadkommit sedan andra världskrigets slut. Tanken som byggde dessa framgångar var inte ensidigt kollektivt solidariskt eller individualistisk, utan bäggedera!

 

Otto vs. telefonförsäljarna

Här kommer en reflexion kring mitt eget bemötande av telefonförsäljare efter att ha läst Telefonuppringarsvar, en fråga ställd till Magdalena Ribbing.

Jag uppfattas nog som otrevlig av många telefonförsäljare. Det är inget jag strävar efter, men jag finner ingen anledning att vara trevlig tillbaka när:

  1. Jag blir störd av någon jag inte har en personlig eller juridisk relation till. Det måste vara upp till köparen (jag) att vissa intresse för en eventuell affär, inte tvärt om. Har jag inte gjort det är samtalet oönskat.
  2. Samtalet är upplagt på ett sätt där säljaren inte frågar om jag över huvud taget är intresserad utan jag förutsätts acceptera utifrån de villkor som hastigt dragits. Ingen tid för eftertanke, överläggning eller jämförelse ges. Vill jag byta elbolag så jämför jag inte bara med mitt nuvarande utan även med andra bolag, exempelvis.
  3. Säljargumenten bygger på felaktliga eller moraliskt förkastliga grunder.

Många tycker att min ton och bemötande är orättfärdigt hård. Men jag kan vara trevlig, vänlig eller rent av köpvillig om säljaren inte beter sig enligt ovan. Företag som ofta är exemplariska är dagstidningarna Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet.

Om jag inte bemöter 1-3 ovan med en skarp ton riskerar dessa beteenden att normaliseras. Det är redan ”normalt” med telefonförsäljare och vissa företag har börjat med liknande metoder vid dörrknackning. Var trevlig och ärlig mot mig så är jag det mot dig!

Moraliserande forskning

Jag har tidigare tagit upp problematiken kring medias moralisering kring människans bidrag till global uppvärmning. I helgen läste jag i Göteborgsposten att ”en stor hund förbrukar mer än en stadsjeep” enligt rön från nya zeeländska forskare. Det är nästan Illustrerad vetenskap-status på den.

Media, som generellt tror att man uppnår objektivitet genom att låta en från ”för-” och en från ”emotsidan” komma till tals jämte varandra, har turligt nog för vana att låta Christian Azar komma till tals om det gäller frågor kring global uppvärmning. I just den här frågan har han ett väldigt bra svar:

Det kan bli en manisk upptagenhet av att vi ska göra si eller så, om det är fel att ha hund eller häst, eller något annat. Sådant hjälper oss inte framåt.

Det eviga moraliserandet lägger bara fokus på att det alltid finns något som är lite bättre: grönsaker bättre än kött, cykel bättre än bil, gå bättre än häst och vagn, fasta bättre än äta. Vart ska det sluta?

Politiska styrmedel för att reglera utsläpp, och därigenom mildra den globala uppvärmningen, är tydligen inget för medier.

Den klassiska musikens historia

På högstadiet skrev jag en uppsats om ”Den klassiska musikens historia”. Målet från början var ”Musikens historia” men halvvägs så fick jag sänka ambitionen. Efter att ha skrivit mängder med rapporter i Microsoft Works tänkte jag nu prova någonting nytt, nämligen en hemsida. Detta var kring 1996 och Internet var förstås väldigt hett (och nytt för många).

Hemsidan publicerades på, den nu försvunna, www.torget.se. Adressen var www.torget.se/users/o/ottoe. Dessvärre tappade jag bort lösenordet till sidan innan torget.se gick i graven och glömde förstås att rädda sidan. Någon gång kring år 2000 gjorde jag dessutom ett försök att modernisera, revidera och utöka hemsidan.

Under sidans aktiva tid fick jag mängder med mail med frågor, beröm och till och med publicitet i Aftonbladets extraupplaga om Internet. Listor med länktips fanns överallt och många länkade just till min sida. Skoj! Detta var långt innan SEO ens var uppfunnet, det var helt andra medel man fick ta till. Jag var helt enkelt först på nätet med en sida om just klassisk musikhistoria på svenska.

Så otal är nog de skolarbeten som plagierat eller använt min sida som källa. Jag minns speciellt när jag hittade arbetet i en version utan mitt namn på en av alla sidor på nätet med skolarbeten som många trodde sig kunde nyttja till egen förtjänst när latheten slog in. Eftersom min uppsats var publicerad på nätet såg jag för det första ingen nytta med att någon skulle kopiera den och distribuera från annat håll. Men låt vara för det. Det som gjorde mig förbannad var att mitt namn var borttaget. Nog för att någon är dum nog att kopiera uppsatsen och byta namn, men att inte ens uppge vem som är upphovsmannen är inte schyst.

Lustigt nog är nu en av dessa sidor min räddning. För torget.se har försvunnit och originaltexten har nog gått bort för länge sedan i en formatering. Men på sidan www.mvgplus.se finns den nu att läsa, dock utan bilder eller vidare formatering.

Uppdatering: Sidan fanns (utan bilder och musik) här: http://web.archive.org/web/20000902044330/http://www.torget.se/users/o/ottoe/. Tack Martin W!

Nokia + Microsoft = Sant

Efter Nokias val av Windows Phone 7 som sin framtida plattform för mobiltelefoner ryktas det även om ett stundande uppköp. Microsoft lär vara intresserade av Nokias mobiltelefondel.

Att Microsoft tänkt den tanken förstår jag. Hårdvaran är Nokias starka sida och genom ett Microsoftövertagande kan Microsoft på allvar konkurrera med Apple, som en smartphone-OEM.

Däremot förstår jag inte hur Nokia Corporation resonerar om uppköpet blir verklighet. Det innebär då att man släpper ifrån sig den verksamhetsgren som byggt varumärket Nokia, ett av världens starkaste. För inte lär väl Microsoft tillverka telefoner med Nokia-logga?

To blog / zu bloggen / att blogga

Jag har varit alldeles för dålig på att blogga. Bättring utlovas!

Bluffar Ica verkligen?

Enligt dagens DN så bluffar Ica genom att ändra priserna inför PROs årliga prisgranskning. Men av artikelns innehåll kan jag inte se något statistiskt säkerställt bevis för det. De borde jämfört prisskillnader mellan andra veckor på året för att vederlägga att just prisjusteringen före och efter prisgranskningen var en medveten höjning. Det kan väl inte vara en nyhet att matpriser fluktuerar under året?

Dagens bloggtips

Vill tipsa om min gamla skolkamrat Stefan Janssons blogg. Där finns mycket läsvärt.